Efterspelet fortsätter

Efterspelet till Tvärdrags senaste nummer: ”Hjärntvätten – 30 år av nyliberal offensiv”. Nu senast i en intressant krönika av Stefan Jonsson, han tar upp Daniel Suhonens artikel om Johan Norbergs så kallade ”internationella succe”. Det Jonsson pekar på är att högerns idédebatt är bidragsberoende, en tes som som jag och Per Asplund styrker i vår artikel ”Sanningsfabriken”.
Norberg har replikerat i på sin blogg.
När man har läst Jonssons krönika och Norbergs inlägg slås man av hur Norberg skriver om någonting annat än Jonsson. Jag hoppas att det här blir en följetång, för den här debatten är viktig. Ett av demokratins fundament är en fri idébildning, men vad händer då den ena sidan av höger-vänsterskalan (gissa vilken) är övergödd? Jag tror att det i längden innebär att politiska initiativ försvinner och debatten likriktas (ännu mer…).
Hoppas att det blir en debatt som tar sig förbi pajkastning, till en diskussion om demokratiska problem. Inte omöjligt, debatten har i alla fall tagit sig från lilla Tvärdrag till stora DN.

Bottennapp från Price Runner

Jag sitter vid datorn och njuter av några mysiga Chet Baker låtar, och så kommer reklamen, det kan jag tåla, spotify är i det stora hela min vän. Men så hör jag Price Runners reklam, utformad precis som ett reklamklipp från Röda Korset eller Unicef ber rösten om mitt engagemang. Precis som vid donationskampanjer spelas melankolisk musik i bakgrunden. Rösten mer om min HJÄLP MOT FELKÖP. Visst någon ska finansiera kvällens jazzlyssnande, men när ett företag försöker profitera på insamlingars dramaturgi, är det inte ganska fel?

The Corner eller The Wire

West Baltimore börjar sakta men säkert bli mitt andra hem. Vid sommarens trevande start ägnade jag varje vaken timme med att kolla på samtliga avsnitt av The Wire. När det sista avsnittet var avklarat fylldes jag av tomhet, jag ville veta mer, jag ville ha fler slut lyckligare slut. För sluten, det är det som ger The Wire dess storhet, varje säsong är en avslutning på ett fall, men långt ifrån en avslutning av spiralen av mord, knark och överjävlighet. Sluten av säsongerna, inte minst den sista är riktigt jävla bra, men de är sannerligen inte lyckliga. De fyller dig av en känsla som är svårgripbar, ska jag komma med en liknelse känns det ungefär som att vara kär – utan allt det där som är bra. Känslan som fyller en är besvikelsen över att man aldrig kommer att få se en tv-serie som är lika bra igen, men också en besvikelse över en värld som berövar så många människor deras hopp om en bättre framtid (för det är väl kärnan i The Wire?).
Visste ni att det finns en allt för okänd miniserie av David Simon (The Wires skapare), serien heter The Corner, man känner igen dörrarna på husen och närlivsbutiken, man kommer tillbaka till West Baltimore. Jag har i skrivande stund just kolla in de två första avsnitten – de är fullkomligt fantastiskt deprimerande. Lysande skådespel, perfekt manus och ett kikhål in till en värld så totalt främmande för många av oss.
Lyd mitt råd: gillar du The Wire, kolla in The Corner. Har du din arma stackare inte kollat in The Wire? Grattis, köp den imorgon och njut (eller skaffa den på annat sätt…).

Post scriptum

Den där veckan på den vackra ön i öster är nu äntligen över.
Någon kanske tror att det var Antonsson och Asplunds föredrag som var höjdpunkten, men ack och ve vad ni misstar er. Jag bjuder på en scen: lång kö ringlar sig in på en gigantisk uteservering. Åren har redan tagit det bästa från alla företagare som är klädda i vita linnekostymer, luftiga långklänningar. Som tur var har många förberett sig inför den outhärdliga värmen, de bär alla hatt. Kvällens värd: Företagarna tror säkerligen att det är Ebba von Sydows ”tal” som lockar. Men vi vet varför vi är här. Grillbuffé och tillhörande dryck tog oss hit.
Men sant, von Sydow var höjdpunkten, hon lyckas i ett och samma tal om sociala medier prata om ”blogghygien(?)” och säga ”alla måste inte twittra, men alla måste läsa”. Visst vi ska studera historien och lära oss av de duktiga, men att inspireras av förbundskanslern, är det inte lite överdrivet?